Folksonomier

När vi gick kursen i Dokumentbeskrivning och innehållsanalys tyckte jag att indexeringen av dokument var det absolut mest spännande. Tänk att obetydliga jag fick makten att definiera vad olika texter handlade om! Vilket ansvar och vilken utmaning...

I och med att indexering av digitala dokument allt mer ligger i händerna på webbens användare har bibliotekens indexeringsarbete, som tidigare hade en oifrågsatt status och legitimitet, kommit att få en konkurrent. Den kreativa utmaningen med manuell indexering; "conceptual analysis and translation" (Voss 2007, 4), har blivit en allemansrätt. Voss (2007) talar om en slags renässans för indexeringen: Webben fulltextindexerades per automatik tidigare men nu har framförallt de sociala webbsajterna gjort det möjligt och till och med önskvärt för varje användare att själv indexera - tagga - digitala resurser i enlighet med innehållet. Indexeringens arbetsbörda är på så sätt delad. Det intressanta är att taggande, som är en omedelbar indexering där användaren direkt får se resultatet av sitt arbete, är mera trendkänsligt och snabbare att plocka upp begreppsliga och andra fenomen. En kontrollerad vokabulär som t.ex. tesarusar, kan inte uppdateras lika fort när dessa bygger på överenskommelse och standarder. Den okontrollerade vokabulär som taggar bygger på är emellertid inte så okontrollerad eller diversifierad, Voss (2007, 5) påpekar att även taggar tenderar att bli mera strukturerarade och likartade allt eftersom dessa kommer i användning. Folksonomier är sålunda också i viss mån standardiserade även om det förstås förekommer mycket variation. Spännande, tycker jag.